År 1865 började ångbåtarna trafikera vårt närområde i skärgården och gjorde det möjligt för stockholmarna att fly från staden och komma ut i friska luften på somrarna. Här kunde de hyra rum av skärgårdsborna, som på så sätt fick lite extrainkomster. Ofta hyrdes hela bostadshus ut och skärgårdsfamiljerna själva flyttade ut till småstugor eller sjöbodar över sommaren. Här ser du en hur en Stockholmsfamilj flyttat i ett rum med bäddsoffa, byrå med pigtittare, pottskåp med tvättfat och handkanna med vatten samt en flyttbar toalettstol med lock.
Bostadshusen var ofta primitiva med utedass i vedboden. Vatten hämtades från handpumpen på gården och i taken hängde det fotogenlampor. Det fanns ingen elektricitet. Elen kom inte till Stavsnäs förrän 1944. Inne i hyresrummet skötte man sin hygien i handfat och med vatten från en handkanna. Det fanns inget avlopp. Nattkärl förvarades i pottskåp eller under sängen.
Sommargästerna hade med sig resväskor, kamera, resegrammofon med vev, utflyktsväska med tallrikar, glas och bestick samt utflyktsfilt, baddräkter, mm. Den stora röda baddräkten i gungstolen är av ylle, vilket var vanligt förr.
Lägg också märke till den batteridrivna kristallmottagaren intill bäddsoffan. Det var en tidig form av radio. Ser du högtalaren som ser ut som en fläkt på golvet? För skärgårdsborna var sjörapporten i radion det viktigaste.
Det öppnades också pensionat för de sommargäster som inte ville hyra direkt av skärgårdsbefolkningen. I Stavsnäs sommarhamn låg Byrströms pensionat snett ovanför Byrströms lanthandel, alltså Skärgårdsmuseet. I pensionatets trädgård brukade Evert Taube sitta och dricka öl med handlare Byrström och kommentera damerna som gick förbi på vägen. Många, även Taube, handlade på krita i handelsboden.
Gå fram och titta ut genom fönstret. Där ute ser du gamla ångbåtsbryggan där Strömma kanal brukade lägga till och sommargästerna anlände med sina väskor.